Om man är en person som tränar mycket råkar man förr eller senare ut för en eller annan idrottsskada. Det märker alla som tränar, eller hur? Du kanske känner igen dig? Och nu menar vi inte träningsvärk som man ofta får om man har haft ett uppehåll från träningen ett tag och sedan kör på som om inget har hänt. Man kan få ganska allvarliga idrottsskador om man idrottar seriöst och mycket.

Idrottsskada orsakad av inre faktorer

  1. Ålder

Många tänker kanske sällan på det, men känner av det desto mer. Ibland kan man få idrottsskador på grund av att man har blivit äldre och inte har samma fysiska rörlighet som förut. När man blir äldre måste man träna på ett annorlunda sätt än som man gjorde när man ännu var ung. Säg att du tränade mycket när du var i 20-årsåldern. När du väl sätter igång igen, kanske efter en paus på 5-10 år, tänker du att du ska träna på samma sätt som när du var i 20-års åldern. Du tränar och skadar dig. Många idrottsskador uppstår för att man inte tar med i beräkningen att man själv har blivit äldre och bör träna på annat sätt, anpassat efter din kropps status du är i just nu. Känns det igen?

2. Övervikt eller undervikt

Många som lägger på sig några kilo för mycket kan lätt skada sig när de idrottar. Särskilt om man springer och joggar mycket. Även med endast 2-3 kilo övervikt skadar fotleder och knäleder mer än vi tror. Då är det bättre i sådana fall att motionera på ett skonsamt sätt som inte sliter på fotleder och knäleder. Cykling till exempel, eller simning är inte lika ansträngande på kroppens olika leder om man har några kilos övervikt. Man kan även få idrottsskador på grund av undervikt. Man kanske har för lite muskler och överanstränger de muskler man har just för tillfället. I sådana lägen kan man fokusera på att bygga muskler innan man sätter igång med till exempel joggningen, cyklingen eller vad det nu är man tränar.

3. Stress, oro eller rädsla

Ibland kan man idrotta när man är stressad, är orolig för något och belastar kroppen på fel sätt utan att man tänker på det. Stress lägger sig i kroppen mer än vi tror att den ska. Det kan göra att man belastar den på fel sätt, vilket leder till idrottsskador.

Idrottsskada orsakad av yttre faktorer

Too much too soon

Ibland kan man ta i träningen för mycket. Man kanske har haft ett träningsuppehåll och vill ta igen den missade tiden. Då kan det vara så att man vill för mycket under för kort tid. Man tar i för hårt i början, för att man kanske känner att det är en del att ta igen och skadar sig på kuppen för att man vill för mycket.

1.Repititiv träning

Man kan skada sig för att man gör en få ensidig träning. Som de flesta vet är det skadligt för musklerna att göra en monoton rörelse. Det är viktigt att alltid komma ihåg att en allsidig träning är det bästa för kroppen. Allsidiga träningar är till exempel simning som belastar de flesta musklerna i kroppen samtidigt.

2. Bristfällig teknik och felaktig utrustning

Man kan lätt skada sig om man inte känner till hur man ska göra för att belasta kroppen på rätt sätt. Eller så kan man ska sig för att man inte har de rätta idrottsredskapen. Man kanske inte har rätt underlag och tänker inte på att hopp, mot ett hårt golv, eller jogging mot asfalt skadar knäna efter mycket träning.

3. Halka och kyla

Ibland kan man träna även när det blåser kallt och musklerna blir kalla och stela. Då är det lätt att skada sig. Eller så halkar man på kallt underlag, vilket belastar och skadar kroppen.

I alla dessa nämnda fall är det viktigt att du söker hjälp mot din idrottsskada och att någon erfaren som kan rehabilitera dig efter sin skada, får vet hur du tränar och ge dig tips och råd om hur du borde fortsätta ditt idrottande. Här kan du läsa mer om idrottsskador.

Arbetar du med tunga lyft? Det är många som arbetar med det; sjukvårdspersonal, byggjobbare som bär tungt byggmaterial, förskolepersonal som lyfter och bär många barn, personal på varulager som ofta får lyfta tunga varor, även butikspersonal och många fler.

Alla som bär och lyfter tungt, bör få lära sig mer om ergonomi och få en ergonomiutbildning. Då, och bara då, kan de förhindra och motverka förslitningsskador. Det är viktigt för att de inte ska få stora skador av sitt arbete och bli pensionerad i förtid. Det kostar både den personen och samhället stora kostnader. Därför ska alla som arbetar med detta få alla möjligheter att kunna motverka sådana lyft och bördor.

Alla som lyfter tungt borde få ergonomiutbildning

En lösning för alla dem som lyfter och bär tunga saker borde få en ergonomiutbildning. Även arbetsgivarna borde få samma slags ergonomiutbildning. Då kan de hjälpa personalen att motverka skador och men för livet. Får de ingen hjälp kan det leda till för tidig pensionsgång eller till och med döden. Särskilt byggarbetare är en mycket utsatt grupp, då de både ska bära tungt byggmaterial och arbeta på höga höjder. Här har arbetsgivarna ett ansvar enligt lagen. De måste enligt lag, förebygga och motverka att de utsätts för farliga saker som kan skada dem.

En lösning på det är att ge eller få en ergonomiutbildning som talar om hur man kan motverka förslitningsskador. Med de villkor som arbetsmarknaden numera lever med, och att vi ska arbeta under allt längre tid, ända tills vi är 75 (?) bör vi slå vakt om den kropp vi har, så att vi har möjligheten att arbeta under längre tid.

Det händer under en ergonomiutbildning

Anlitar man ett företag som kommer ut till företaget eller arbetsplatsen kan de hjälpa personal och arbetsgivare att bli medvetna om vilka riskerna är för att personalen ska drabbas av förslitningsskador. De kan komma med goda råd och tips på hur man kan undvika sådana skador. De kan visa på annorlunda lösningar, stolar, skrivbord och utrustning som motverkar skador.

Träning och motion är svaret även här

Att vi människor behöver röra på oss och inte mår bra av alltför långa pass med stillasittande har blivit alltmer känt. Att vi rör på oss är så viktigt att till och med läkarna ordinerar träning och motion. Vi, människor har fortfarande kroppar som är anpassade efter stenåldern då vi levde i grottor, jagade och plockade mat. Det är bara vår omgivning och civilisation som har förändrats. Kroppen har inte anpassat sig efter det; fortfarande har vi behov av att både jaga och plocka i skogen.

Hälsa är ett område som rymmer många olika områden. Det handlar ju inte bara om frånvaro av sjukdom, eller skador utan om att må bra på alla områden. Då handlar det om mentalt välbefinnande, så väl som fysiskt välbefinnande. Det handlar om att ha bra förutsättningar både när det kommer till det rumsliga (fysiska) det mentala och sociala området. Som bekant brukar det alltid vara lättare att åtgärda de fysiska omständigheterna än både det mentala och sociala området. Vi människor är ju komplicerade varelser som ska fungera i ett socialt nätverk och även må bra mentalt för att kunna bli det vi har potentialen att bli.

En OVK-besiktning varje år försäkrar dig om bästa möjliga fastighet

Ett hälsohem, som är tänkt att vara en plats där människor ska få vila ut och återhämta sig, måste kunna (ha ambitionen) att vara den plats som tillgodoser dessa olika områden; det rumsliga (den fysiska miljön) det mentala – att få möjligheten att vila ut och det sociala. Alla som äger fastigheter (som ju ett hälsohem är) måste varje år genomföra en OVK-besiktning som säkerställer att människorna i fastigheten får den ventilering som krävs för att må riktigt bra i fastigheten.

Privata företag som utför OVK-besiktning åt dig

Anlita ett företag som kommer och gör den årliga OVK-besiktningen, så vet du att du uppfyller alla villkor för en hälsosam fastighet. Då kan du försäkra dina gäster att de får bästa möjliga övernattning på ditt hälsohem. Du kan fokusera på det övriga som du erbjuder dina gäster; så som den övriga inredningen som ju påverkar alla, på maten som gör oss friska (eller sjuka). På motionen och träningen eller meditationerna och yogan som är så viktig för hälsan.

Här hittar du företaget för OVK-besiktningen

Behöver du hitta ett företag för OVK-besiktningen, kan du alltid googla ”OVK-besiktning” och sedan skriva in den ort där du behöver det på Google. Då får du flera förslags på sådana företag som kan tänka sig utföra en OVK-besiktning åt dig. Ta kontakt och be om offert och referenser.

De bör då ha koll på vilka regler som gäller för OVK-besiktning, vad du som kund kan åtgärda ifall något skulle fallera. Det är inga omöjliga krav som våra myndigheter ställer när det kommer till ett väl fungerande ventilationssystem. Läs mer om OVK-besiktningar på: http://www.ovkbesiktningstockholm.nu.

Många som går över till vegetarisk kosthållning får ofta frågan: ”men får du verkligen i dig tillräckligt med järn, protein och det som du får i kött?” Frågan som de borde få är i stället det omvända – den som äter vanlig husmanskost – får en personen i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och järn? Så pass nyttig är den vegetariska kosten. Den innehåller alldeles tillräckligt med allt järn, alla vitaminer och proteiner, bara man vet hur man gör.

Det gäller att veta vad maten innehåller

Det som avgör är kunskapen om vad grönsaker och kött innehåller. Många gånger går vi på myter och antaganden i stället för att ta reda på hur det egentligen är. Oftast är det bekvämast att göra som man alltid har gjort. Sedan går man efter det som är billigast i affären. Och ofta hoppar man över grönsaksdisken och går direkt till köttdisken. Där lockar vi ofta färdiglagade korv och köttbullar utan större näringsvärde.

Tänk på detta

Så vad ska man tänka på om man vill ersätta köttet, de färdiglagade korv och köttbullarna? Hur ska man tänka kring grönsaker? Är det verkligen mat? Här listar vi proteinhalten i de vanligaste kött och grönsakerna och visar hur mycket protein som grönsaker faktiskt innehåller

Proteinrik fisk och kött per 100 gram

  • Tonfisk: 27 g
  • Kyckling: 26 g
  • Sardiner: 25 g
  • Räkor: 24 g
  • Kalkon: 22 g
  • Rostbiff: 22 g
  • Rökt lax: 21 g
  • Hälleflundra: 21 g
  • Ägg: 13 g

Proteinrika bönor och linser per 100 gram

  • Sojabönor:34 g
  • Röda linser: 27 g
  • Bruna linser: 25 g
  • Mungbönor:24 g
  • Vita bönor: 21 g
  • Kikärter: 20 g
  • Bruna bönor:19 g
  • Tofu:8 g
  • Böngroddar:3 g
  • Gröna bönor:2 g

2 recept på goda vegetariska rätter med stort proteininnehåll

Här kommer några goda recept på vegetariska mat som garanterat ger dig både järn och proteiner.

Broccolisoppa

Du behöver:

1 gul lök, vegetarisk olja, 3 vitlöksklyftor, 250gr. broccoli, 1/4 röd chilifrukt, 1 liter grönsaksbuljong, saft ur 1/2 citron, 1 tsk salt, 2,5 dl grädde

Så här gör du:

Finhacka lök, vitlök och chilin (ta bort fröna om du inte gillar så stark soppa). Skär broccolin i sockerbit-stora delar. Stek löken, vitlöken och chilin i en kastrull med lite olja. Tillsätt vatten, buljongen och broccolin och låt koka i cirka 5 minuter. Mixa sedan med en stavmixer allting. Smaka av med salt och peppar, tillsätt grädde. Tillsätt saft ur citronen. Ät sedan med en eller två smörgåsar.

Falafel med cashewkräm

Till falafel behöver du:

150 gr pistagenötter, 240 gr, kokta kikärter, i näve färsk basilika, i näve färsk mynta, 2 vitlöksklyftor, i liten lök, 1 tsk mald kummin, 1 tsk sesammjöl, 1 tsk bakpulver.

Så här gör du:

Blanda alla ingredienser och mosa eller mixa. Forma till små bollar och grädda i ugnen på 175 grader, 15 minuter.

Till cashewkräm behöver du:

80 gr osaltade cashewnötter, 3/4 dl mjölk,  saften ur 1/2 citron, 1/2 tsk salt, lite socker

Så här gör du:

Mixa allt till en fin blandning men inte för mycket. Ska inte bli som smör.

Ät tillsammans med ris och skurna tomater, gurka och grön sallad.

Motionera mera – skulle kunna vara en slogan för något hälsohem. Sinnebilden för hälsohem är ett ställe för hurtbullar, människor som ser vältränade och pigga ut. Det var under 1970-talet som hälsohem blev populära i Sverige. Innan det hade det funnits flertalet sådana i USA. Under 1970-talet blev det allmänt populärt att leva sunt, äta endast grönsaker. Vanliga människor började meditera och man blandade friskt olika religioner och blandade in vegetarisk kost. Människor sökte hälsa i både religioner och kosten man fick i sig.

Motionen är bra för oss

I dag vet vi bättre. Det är inte enbart kosten som gör oss hälsosamma. Det är motionen som ger oss ett bättre liv. Visste du att motion kan föryngra din kropp? Man kan låta en läkare undersöka dig, som tar prover och låter analysera fetthalt, kolesterol i blodet, värden för kortisol (stresshormon) mängder socker i urinen och så vidare. De kan då få fram en ungefärlig ålder för din kropp. Du kan till och med låta testa dina värden innan du påbörjar en regelbunden träning, och sedan efter ett års med regelbunden träning, låta testa dig och undersöka dina värden på nytt.

Vi är fortfarande stenåldersmänniskor

Med allra största sannolikhet kommer du att se att samtliga dina värden har förbättrats. Forskarna har ju kommit underfund med vilka undergörande effekter träningen har för oss människor. Förklaringen ligger förmodligen i det faktum att vi fortfarande är stenåldersmänniskor. Vår omgivning, vår civilisation har förändrats och förändras fortfarande, men vi, våra kroppar har inte förändrats. Vi har fortfarande kroppar som behöver motion, som är byggda för att röra på oss, vandra långa vägar, gå i skogar, berg och simma. Vi är byggda för att jaga djur, simma efter fiskar och springa.

Vi sitter stilla alldeles för mycket

Det är av den anledningen som vi mår bra av motion och träning. Vi har muskler som förtvinar om vi sitter stilla. Våra ryggar tar stryk då kroppen inte får röra på sig i tillräcklig grad. Så kommer du till läkaren för att du smärtor i ryggen, är stressad, trött, inte kan sova, har högt eller lågt blodtryck, blir inte förvånad om läkaren skriver in motion och träning på ditt recept.